Besiktning av lyftanordningar: vad gäller och hur ofta?

Besiktning är inte samma sak som service

En besiktning är en oberoende kontroll. Någon utanför den egna verksamheten granskar lyftanordningen mot gällande krav och intygar om den bedöms vara säker att använda eller inte. Besiktningsorganet reparerar ingenting — det konstaterar tillstånd och noterar avvikelser.

Service och underhåll är motsatsen: det är det löpande arbetet som håller kranen i det skick besiktningen förutsätter. Byte av slitdelar, justering av bromsar, smörjning, kontroll av lyftlina eller kedja, åtgärd av glapp och genomgång av el. Servicen utförs av den som har teknisk kompetens på utrustningen — hos oss samma tekniker som känner anläggningen sedan tidigare besök.

Konsekvensen av skillnaden är enkel: en godkänd besiktning betyder inte att kranen är underhållen för det kommande året, och ett väl utfört servicebesök ersätter inte besiktningen. De två behövs båda, och de fungerar bäst när servicen ligger före besiktningen i kalendern.

Vem får besiktiga en lyftanordning?

Besiktning av lyftanordningar utförs av ett ackrediterat besiktningsorgan — ett fristående företag med det uppdraget. Det är alltså inte något en leverantör eller servicetekniker gör åt sidan av sitt eget arbete, och inte heller något ni utför internt.

Vi utför inte besiktningar. Det vi gör är att förbereda kranen inför den: gå igenom utrustningen i förväg, åtgärda sådant som annars sannolikt hade lett till anmärkning och se till att dokumentationen finns samlad och läsbar när besiktningsmannen kommer. Det är en arbetsfördelning som brukar spara både tid och en ombesiktning.

Hur ofta ska det göras?

Kraven på besiktning av lyftanordningar styrs av Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Vilket intervall som gäller beror bland annat på typ av utrustning och hur den används, och föreskrifterna revideras över tid. Kontrollera därför alltid aktuell föreskrift, eller fråga besiktningsorganet, i stället för att förlita dig på en siffra du sett någon annanstans — inklusive i den här texten.

Vid sidan av besiktningen finns tillverkarens egna anvisningar för underhåll, och de gäller oavsett besiktningsintervall. En travers som körs i treskift behöver mer tillsyn än en likadan travers som används några gånger i månaden, även om båda besiktigas lika ofta. I praktiken är det användningsintensiteten som ska styra hur tätt servicen läggs.

Utöver planerade kontroller finns tillfällen som i sig motiverar en genomgång: efter en överlast eller ett tillbud, efter en ombyggnad eller flytt av kranen, och när utrustning tas i bruk igen efter längre stillestånd.

Vad kontrolleras?

Exakt omfattning beror på utrustningen, men i praktiken rör sig kontrollen kring samma områden på nästan alla kranar:

• Bärande konstruktion — balk, kranbana, konsoler och infästningar. Sprickor, deformation, korrosion och glapp.
• Lyftverk — lina eller kedja, trumma, block, krok och kroksäkring, samt slitage i lyftverkets mekanik.
• Bromsar — både lyftbroms och körbromsar, inbromsningssträcka och glidning.
• Ändlägen och skyddsfunktioner — gränslägesbrytare, ändstopp, nödstopp och överlastskydd.
• El och manöverdon — kabelvagn, matning, manöverdosa eller radiostyrning, märkning och kapslingar.
• Skyltning och dokumentation — märkning av tillåten last samt att journal och tidigare protokoll finns tillgängliga.

Vad händer vid anmärkning?

Anmärkningar graderas efter allvar. En lindrig anmärkning innebär normalt att kranen får fortsätta användas men att bristen ska åtgärdas, medan en allvarlig anmärkning kan innebära att utrustningen inte får användas förrän felet är avhjälpt och kontrollerat. Bedömningen görs av besiktningsorganet, och deras protokoll är det som gäller.

Vår del börjar efter protokollet. Vi läser igenom anmärkningarna, prioriterar det som stoppar drift, tar fram delar och åtgärdar. Många anmärkningar är små i sig — en trasig gränslägesbrytare, en sliten kroksäkring, en oläslig lastskylt — men de blir dyra när de upptäcks först vid besiktningen och kranen står still under tiden.

Det är också värt att spara protokollen. Återkommande anmärkningar på samma punkt är ett tecken på ett underliggande problem, till exempel en infästning som inte klarar den last den faktiskt får, snarare än otur med en komponent.

Så håller ett serviceavtal ordning på intervallen

Det vanligaste skälet till att en besiktning går snett är inte att kranen är dålig, utan att ingen ägde kalendern. Utrustningen står i en hall, personen som brukade hålla koll har bytt tjänst, och nästa gång någon tänker på saken är när besiktningsmannen redan är bokad.

Ett serviceavtal löser den delen. Vi lägger in era lyftanordningar med typ, placering och användning, planerar besöken efter er produktion och hör av oss innan det är dags — i stället för att ni ska hålla reda på det. Efter varje besök får ni dokumentation på vad som gjorts och vad som bör göras framöver, vilket också är det underlag besiktningsmannen efterfrågar.

För flera kranar i samma anläggning brukar det dessutom bli billigare, eftersom vi gör alla i samma besök och kan planera in reservdelar i förväg i stället för att köra ut akut.